TAYS: Tvättlösningen hjälper i att bekämpa sjukhusbakterien

Var börjar utvecklingen av en ny produkt? Ibland direkt i ett uppslag från kunden. Våren 2013 träffade överläkaren för infektionsavdelningen vid Tammerfors universitetssjukhus (TAYS) Jaana Syrjänen Kiilto för att beskriva sjukhusets behov.

– Jag sade att när ni nu har denna för användaren mycket behändiga Erisept Foam – skulle ni också kunna ha en liknande produkt med klorhexidin?, minns Syrjänen.

I Birkalands har förekomsten av MRSA-bakterien redan i över tio års tid varit avsevärt högre än i det övriga landet. MRSA är en meticillinresistent bakterie som kan orsaka infektioner som vanliga antibiotika inte biter på.

 

Det finns inget enskilt sätt att bekämpa sjukhusbakterien.

– Det väsentliga är att vi håller fast vid en god handhygien och vederbörlig användning av skyddsutrustning med alla patienter. MRSA-fallen rapporteras hos ledningen, personalen utbildas och man försöker alltid ha en tillräcklig bemanning i sjukhuset. Varje avdelning har en skötare med speciellt bra hygienkunskaper som är avdelningens specialexpert och kontaktperson gentemot hygienenheten, listar Syrjänen.

– Det centrala är att ledningen och medarbetarna förbinder sig till en verksamhet som i praktiken innebär en god vård av patienten. Samtidigt förebygger man naturligtvis även andra infektioner.

På TAYS och vid andra vårdinrättningar i Birkaland tas MRSA-prov på alla patienter som skrivs in på sjukhuset och sjukvårdsdistriktet har en relativt god uppfattning om antalet bakteriebärare i sjukvårdsdistriktets område.

– Alla bärare genomgår förebyggande åtgärder mot kontaktsmitta och dessutom får de en eliminationsbehandling med klorhexidinbaserad hudtvätt och antibiotikasalva i näsan.

 

Klorhexidin är ett antiseptiskt medel som man har fått bra erfarenheter av i bekämpning av MRSA.

– För några år sedan ville vi hitta en användbar klorhexidinbaserad tvättlösning. Det visade sig dock att befintliga produkter inte hade rätt koncentration och förpackningarna var inte användarvänliga.

Därmed beskrev Jaana Syrjänen behovet för Kiilto. Under åren har Infektionsenheten haft många samarbeten med Kiilto och de som arbetar vid enheten har upplevt att Kiilto är lyhört för deras förbättringsförslag och kommentarer.

– Också det inhemska ursprunget vägde tungt. Hade ett multinationellt företag varit intresserat av att tillverka en produkt med ett så pass litet användningsområde? , funderar Syrjänen.

Tvättlösningen med klorhexidin som behövs i särskilda situationer är inte en produkt för den stora marknaden. Kiilto konstaterade redan i början att detta inte är ett kommersiellt projekt för företaget, utan ett sätt att ta ansvar för sjukhushygien.

– Kiilto började driva saken framåt. I arbetet medverkade personer med insikt i produktens säkerhet och kunskaper om bland annat allergisering. Alla aspekterna undersöktes noga.

Effekten och användbarheten av produkterna för sjukhushygien måste bevisas både teoretiskt och praktiskt. Också säkerheten spelar en stor roll: märkningarna och anvisningarna ska vara exakta. Efter ett tvåårigt utvecklingsarbete lanserades ett antiseptiskt klorhexidinglukonatbaserat skumtvättmedel under produktnamnet Erisept CHG.

– Nu har vi en produkt som vi tryggt kan ge till MRSA-patienterna och säga, att det här är din tvål, använd den när du duschar, konstaterar Syrjänen förnöjt.

Det verkar som att de många olika metoderna för bekämpning av MRSA-bakterien har fungerat: under de senaste tre åren har antalet nya fall klart minskat.