Antibiotikaresistens – framtidens stora hot mot männskligheten

Varje dag räddar antibiotikan liv och det är ett av våra viktigaste läkemedel. Men antibiotikan är på väg att tappa sin kraft då felaktig och överdriven användning har lett till att antibiotikaresistenta bakterier börjat spridas snabbt runt om i världen. Världshälsoorganisationen WHO har klassat antibiotikaresistens som ett av de största hoteten mot männskligheten. Om man inte bromsar utvecklingen nu, riskerar 10 miljoner människor att dö av antibiotikaresistens år 2050, vilket är mer än de som dör av cancer. 

Situationen i Sverige

I Sverige drabbas cirka 9 procent av alla som läggs in på sjukhus av en vårdrelaterad infektion (VRI). Det motsvarar tiotusentals patienter varje år. Många av dessa infektioner orsakas av bakterier som redan är resistenta mot vanliga antibiotika, vilket innebär längre vårdtider, dyrare behandlingar och i värsta fall livshotande komplikationer.

Trots att Sverige ligger bättre till än många andra länder när det gäller antibiotikaanvändning och resistensutveckling, ökar även här förekomsten av multiresistenta bakterier. Det som tidigare kunde behandlas med penicillin kräver nu bredspektrumantibiotika eller intravenös behandling. Och för vissa infektioner finns det knappt några behandlingsalternativ kvar.

Det här kan du göra för att minska antibiotikaresistensen

1. Använd inte antibiotika i onödan – det har ingen effekt på virus och lindriga bakterieinfektioner klarar kroppen ofta av att läka ut själv
2. Använd inte överbliven antibiotika – det är inte säkert att nästa infektion kräver samma behandling även om symptomen är likartade.
3. Lämna in överbliven antibiotika på apoteket – medicin som spolas ut i avloppet eller slängs i soporna riskerar att spridas i miljön
4. Skydda dig själv och andra från smitta genom att hålla en god handhygien. Särskilt viktigt att komma ihåg efter toalettbesök, före- och under matlagning samt innan du äter. Det är också bra att tvätta händerna före och efter besök på bondgårdar, ridskolor, djurparker eller andra anläggningar där man klappar djur.
5. Följ vaccinationsprogrammen som erbjuds inom barnhälsovården
6. Sprid kunskapen till andra så att alla kan hjälpas åt att skydda antibiotikan
   

Hur stoppar man det som inte syns?

Bakterier sprids inte genom luften, de sprids via händer, ytor och utrustning. En vårdanställd som rör vid en kontaminerad yta och sedan går vidare till nästa patient kan oavsiktligt föra med sig bakterier. Ett stetoskop som används på flera patienter utan att desinfekteras emellan. En handdispenser som är tom precis när den behövs.

Det är i dessa ögonblick som smittkedjor uppstår. Och det är därför förebyggande hygien är så avgörande, inte som en abstrakt princip, utan som konkreta rutiner som följs varje gång, även när det är bråttom.

Studier visar att god handhygien kan minska vårdrelaterade infektioner med upp till 30 procent. Det är inte en liten förbättring utan det är tusentals undvikna infektioner, tusentals färre antibiotikaförskrivningar, och i förlängningen färre resistenta bakterier som får chansen att spridas vidare.

Kan användningen av desinfektionsprodukter bidra till ökad antibiotikaresistens?

Nej, det kan den inte. I alla fall inte den alkoholbaserade hand- och ytdesinfektion som säljs på den nordiska marknaden. Antibiotika och alkohol avdödar bakterier på helt olika sätt där den förstnämnda går in i bakteriens kärna och DNA och oskadlig gör den på så sätt. Alkohol avdödar bakterier utan att nå bakteriens DNA och bakterier kan på så sätt aldrig utveckla resistens mot alkhol.

En effektiv handhygien med bland annat användning av handdesinfektion är tvärt om ett viktigt vapen i kampen mot antibiotikaresistens. Ju mindre smittspridning vi har i samhället eller inom sjukvården, ju mindre antibiotika behöver förskrivas. Förutsättningen för att resistenta bakterier utvecklas och sprids minskar också. Därför bidrar förebyggande hygienarbete inom sjukvården, djursjukvården och tandvården direkt eller indirekt till att förhindra spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. 

Läs gärna mer på www.skyddaantibiotikan.se