Underlag vid golvavjämning: Komplett guide

Underlag

Det finns flera olika typer av underlag. Underlagets beskaffenhet tillsammans med planerat ytskikt och beräknad belastning på ytan är viktiga faktorer att ta hänsyn till för att skapa en bra lösning för just ditt golv.

Det kan krävas en noggrann kontroll av underlaget. Ibland kan det finnas flera olika skikt, vilket kan vara svårt att upptäcka, och i det fallet kan det behövas en utredning för att säkerställa metoden som passar. Ibland krävs endast primning för att sedan kunna avjämna ytan. I den här guiden ska vi gå igenom de vanligast förekommande underlagen.

Betong

De flesta byggnader som vi har i Sverige idag innehåller betong. Det är helt klart vår absolut vanligaste konstruktion idag.

Betong är ett stabilt och starkt material och är högst lämpligt att utföra avjämning på. Det finns flera olika typer av betong: låg VCT, nyare betong, äldre betong, hålbjälklag.

Det viktiga innan avjämning på betong är att se till att betongen är fri från föroreningar så som cementhud, lim och andra eventuella föroreningar. Vid förekomst av föroreningar kan underlaget behöva slipas eller fräsas innan golvavjämning. Vid osäkerhet rekommenderar vi att det utförs ett så kallat ytdraghållsfasthetsprov för att säkerställa underlagets beskaffenhet.

Trä

Trä som underlag är vanligt förekommande i småhus men har på senare tid blivit vanligare att använda i större bostadsprojekt men förekommer också i vissa fall i kommersiella byggnader. Det kan förekomma ett så kallat brädgolv, golvspån eller cementbundet trä, även kallat tretong. Viktigt är att alltid kontrollera underlagets beskaffenhet och att det är rent från föroreningar. Vid låg beskaffenhet kan delar av underlaget behöva ersättas av nytt; vid förekomst av förorening kan ytan behöva slipas eller rengöras med medel. Rekommenderad fuktkvot i materialet är max 12%. Underlag av trä ska alltid armeras med Kiilto Armeringsnät eller armering av typ NPS 5150.

Bruksgolv

Cementbruk består huvudsakligen av cement och sand som ballast. Skillnaden mellan betong och cementbruk är att betong även innehåller sten som en större ballast.

Äldre bruksgolv kan vara en risk att behålla vid planerad avjämning. Äldre bruksgolv kan ha vidhäftningsproblem och lätt spricka, vilket kommer att bli genomgående genom avjämningsmassan. Vi rekommenderar att man gör en mer noggrann kontroll av bruksgolvet innan avjämning för att säkerställa underlagets beskaffenhet och eventuellt vidta åtgärder i god tid.

Då äldre bruksgolv ofta är porösa och starkt sugande kan det vid primning behövas primas 2gånger, första gången med en större mängd vatten (1:7) och andra gången med mindre mängd vatten (1:5)

EPS-Cement

Ytskikt och andra typer av underlag

Enklare funktionstest av underlaget kan i många fall vara ett bra sätt att skaffa sig kunskap om underlaget. Man kan utföra ett enklare test genom ett så kallat huggprov som görs enklast med en kniv för att testa underlagets styrka och hårdhet eller via vattenprov för att skaffa sig kunskap om underlaget är starkt- eller normaltsugande. Detta görs genom att på rent underlag droppa vattendroppar för att se hur snabbt underlaget suger upp vattnet. Är det inom 0–15 sekunder så anses underlaget vara starkt sugande; är det inom 15–60 sekunder så anses det vara normalt. Över 60 sekunder så anses underlaget vara tätt och icke-sugande.

Vid osäkerhet kring underlaget rekommenderar vi alltid att ett hållfasthetsprov utförs för att säkerställa underlagets beskaffenhet.

Förberedelser av underlag

Oavsett vilken avjämningsmassa som planeras att användas behöver underlaget alltid förberedas. Detta görs i många fall enbart med dammsugning och primning, och i andra fall behövs mekanisk rengöring så som fräsning eller slipning eller tvätt av golvet. Se alltid till att underlaget är fritt från smuts och övriga föroreningar som kan äventyra avjämningens vidhäftning och även slutresultatet. När man har skaffat sig kunskap om vilken typ av underlag man ska avjämna på, så är det också lättare att bestämma rengöringsmetod. Man delar upp rengörningsmetoderna i torra och våta metoder. I den torra kategorin ingår dammsugning, blästring, slipning, fräsning. I den våta kategorin ingår syratvätt, avfettning, skurning, högtrycksspolning, ångrengörning, vattenblästring och våtdammsugning.

Hållfasthetsprov

Vi rekommenderar alltid att man utför ett hållfasthetsprov innan golvavjämning. Detta för att säkerställa vidhäftningen mellan underlaget och den nya avjämningen. Det finns två olika metoder för hållfasthetsprov.

Ytdraghållfasthetsprov testar underlagets ytdraghållfasthet. Testet ska utföras enligt branschstandard och ska lämna ett ytdrag på 1,0–1,5 MPa beroende på vilken avjämningsmassa som ska appliceras.
Vidhäftningsprov testar vidhäftning i flerskiktskonstruktioner. Detta test är lämpligt vid redan avjämnad yta för att säkerställa vidhäftningen mellan flera lager. Testet ska utföras enligt branschstandard och ska lämna ett värde på 1,0–1,5 MPa. Värdet bestäms av nästkommande avjämning eller ytskikt.

Dilitationsfogar & sprickor

Dilitationsfogar

Dilitationsfogar i avjämningen ska alltid följa hela konstruktionens dilitationsfogar.
En viss typ av underhåll kan behövas vid fogarna då de blir mer utsatta än övrigt golv.
Konstruktörer beräknar och planerar bredd, längd och var fogarna skall finnas i konstruktionen.

Sprickor

Det finns flera olika typer av sprickor som kan visa sig i avjämningen. Vi har konstruktionsprickor, krympsprickor.

Konstruktionsprickor är genomgående och härleder från sprickor i konstruktionen och uppstår oftast vid rörelser eller krympningar i konstruktionen. Det är alltid bra att skaffa sig en uppfattning om eventuella sprickor och åtgärder i konstruktionen innan avjämningsarbetet påbörjas.
Krympsprickor är små sprickor i avjämningsmassan som kommer från att avjämningen krymper. Krympningen i avjämningsmassan är väldigt låg (< 0,05% oftast), men det kan fortfarande uppstå sprickor. Dessa sprickor är oftast endast estetiska och blir oftast endast synliga vid städning då golvet fuktas upp.

Underlag & Förberedelser