Clostridioides difficile (ofta förkortat C. diff) är en bakterie som utgör en allvarlig utmaning på sjukhus och andra vårdinrättningar. Det som gör denna grampositiva bakterie särskilt problematisk är dess förmåga att bilda sporer – små, motståndskraftiga strukturer som kan överleva på ytor i flera veckor eller till och med månader. Sporerna är mycket tåliga mot både värme och många vanligt förekommande desinfektionsmedel, exempelvis alkohol, vilket gör dem svåra att eliminera när de väl har spridits. Denna motståndskraft ökar risken för indirekt smittspridning avsevärt, särskilt i vårdmiljöer där många personer kommer i kontakt med samma ytor.
Hur uppstår en infektion?
Infektioner med C. diff uppstår ofta efter att en patient har behandlats med antibiotika. Antibiotika används för att behandla infektioner, men kan samtidigt rubba den naturliga balansen mellan bakterierna i tarmen. Den normala och välbalanserade tarmfloran bidrar vanligtvis till att hålla C. diff under kontroll.
Under eller strax efter en antibiotikabehandling kan dock mängden nyttiga bakterier minska kraftigt. Detta ger C. diff möjlighet att föröka sig och producera toxiner som kan skada tarmen. Infektionen kan leda till symtom som diarré, feber, illamående, magkramper eller buksmärta samt uttorkning. Symtomen kan vara lindriga, men i svårare fall kan infektionen bli livshotande.
Dödligheten kan vara betydande, särskilt bland äldre patienter och personer med nedsatt immunförsvar. Globala analyser visar att dödligheten i vissa patientgrupper kan uppgå till 16 procent, vilket understryker sjukdomens allvar¹.
Hur sprids C. diff i vårdmiljöer?
Bakterien sprids främst genom kontakt. Sporer kan finnas kvar på ytor såsom sänggrindar, toaletter och medicinsk utrustning och kan lätt föras vidare via händerna. Om korrekta hygienrutiner inte följs kan smittan spridas från en patient till en annan. Detta är särskilt problematiskt inom hälso- och sjukvården, där många sårbara personer vistas i nära anslutning till varandra.
Varje år drabbas miljontals patienter i Europa av vårdrelaterade infektioner, vilket leder till tiotusentals dödsfall. C. diff är en av de vanligaste orsakerna till dessa infektioner och bidrar till ökade vårdkostnader genom bland annat längre sjukhusvistelser, ökade behandlingskostnader och återkommande infektioner. Även om endast en del av fallen är direkt kopplade till smittspridning mellan patienter utgör detta fortfarande en risk som i många fall kan förebyggas.
Vad kan göras för att förebygga infektion?
Det finns effektiva åtgärder för att minska risken för infektion och smittspridning.
- En ansvarsfull och välavvägd användning av antibiotika är viktig för att minska risken för att infektionen uppstår.
- God handhygien är avgörande. Noggrann handtvätt med tvål och vatten är effektivare mot C. diff-sporer än alkoholbaserade handdesinfektionsmedel.
- Sjukhus och andra vårdinrättningar måste ha välfungerande rutiner för vårdhygien och använda ytdesinfektionsmedel som är särskilt avsedda för att avdöda sporer, framför allt på patientnära kontaktytor.
Sammanfattningsvis utgör C. diff ett allvarligt och ihållande hot i vårdmiljöer på grund av bakteriens förmåga att överleva under lång tid, spridas lätt och orsaka allvarlig sjukdom. Genom strikta hygienrutiner, korrekt desinfektion och effektiva åtgärder för att förebygga smittspridning kan en stor del av risken dock minskas.
Läs mer:
¹The Global Burden of Clostridioides difficile Infections, 2016-2024: A Systematic Review and Meta-Analysis https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40277958/