Ytdesinfektion, Kiilto

Allt du behöver veta om ytdesinfektion

Att förhindra smittspridning mellan ytor är något som är livsviktigt inom flera olika branscher som t.ex. hälso- och sjukvården, tandvården och inom livsmedelssektorn. Bakterier förökar sig i snabb takt och en enda bakterie kan under gynnsamma förhållanden föröka sig till en miljon under loppet av en arbetsdag. Att välja ett effektivt ytdesinfektionsmedel som är anpassat för ytan som ska desinficeras är därför av yttersta vikt, men det är viktigt att känna till en del saker för att kunna göra ett så bra val av produkt som möjligt.

Alla desinfektionsmedel är klassade som biocider och består av olika verksamma ämnen, dvs det ämne som ger produkten dess avdödande effekt. Man kan använda ett verksamt ämne eller en kombination av olika ämnen. Vanliga verksamma ämnen är t.ex. etanol, isopropylalkohol, väteperoxid, klordioxid eller olika typer av kvartär ammoniumföreningar. De olika verksamma ämnena har olika för- och nackdelar och det är svårt att finna en produkt som passar för alla ytor.

För- och nackdelar med olika verksamma ämnen

  • Etanol
    • Plus: Snabb och effektiv avdödning av bakterier, jästsvamp och höljeförsedda virus. Även effekt på en del nakna virus. Avdunstar inom kontakttiden som ofta är 30-60 sekunder. Lämnar inga spår på ytan. Det vanligaste verksamma ämnet och det som oftast förekommer inom vården. Relativt billigt i förhållande till andra verksamma ämnen. Lång hållbarhet på färdig produkt (ofta ca 3 år från produktion).
    • Minus: brandfarlig vätska, vissa material har sämre tolerans mot höga halter av etanol t.ex. mjuka plaster som silikon och gummi
  • Isopropanol
    • Plus: Snabb och effektiv avdödning av bakterier, jästsvamp och höljeförsedda virus. Avdunstar inom kontakttiden som ofta är 30-60 sekunder. Lämnar inga spår på ytan. Vanligt förkommande inom sjukvården. Då produkten ofta förekommer i en halt på 45 vol% är den lämpligare även för känsliga material. Relativt billigt i förhållande till andra verksamma ämnen. Lång hållbarhet på färdig produkt (ofta ca 3 år från produktion).
    • Minus: brandfarlig vätska, mycket begränsad effekt på nakna virus
  • Väteperoxid
    • Plus: ofta bra avdödande effekt på bakterier och alla olika virustyper. Snabb och effektiv och god materialkompabilitet i lägre koncentrationer.
    • Minus: fungerar inte på mjuka metaller som mässing, aluminium, koppar och galvaniserat stål då pH-värdet är extremt lågt. Ska man ha sporicid effekt krävs ganska höga koncentrationer väteperoxid, vilket har sämre materialkompabilitet
  • Klordioxid
    • Plus: bred mikrobiologisk effekt mot bakterier, svamp, virus och även sporer. God materialkompabilitet även för känsliga material.
    • Minus: vattenbaserat och tar lång tid att torka, om man inte eftertorkar ytan kan det leda till rost på vissa metaller. Relativt dyr och kort hållbarhet (9-18 mån i oöppnad flaska).
  • Kvartära amoniumföreningar
    • Plus: mycket god materialkompabilitet för de flesta material
    • Minus: sämre effekt och längre kontakttider än de flesta andra verksamma ämnen, kan finnas risk för bakterieresistens om produkten inte används korrekt, är vattenbaserad och tar längre tid att torka.

Biocidförordningen reglerar alla desinfektionsmedel

Biocidförordningen (BPR 528/2012) är en EU-lagstiftning som reglerar alla desinfektionsmedel som säljs inom unionen. Alla verksamma ämnen måste först registreras och godkännas och därefter ska den faktiska produkten igenom samma process. Detta är en mycket omfattande process som redan pågått i flera år och som beräknas ta ytterligare många år innan samtliga verksamma ämnen och produkter är godkända. Syftet med Biocidförordningen är att säkerställa en hög skyddsnivå för människor och miljö på alla biocider som används inom EU.

Att registrera sina produkter i BPR är mycket kostsamt för tillverkaren och det krävs väldigt mycket dokumentation för att bevisa att produkten är effektiv och säker och håller vad den lovar på etiketten. När BPR är helt implementerad kommer det innebär att desinfektionsprodukter inte kan sättas på EU:s marknad utan att först ha blivit godkända – en process som normalt tar ett antal år beroende på handläggningstiden hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA.

EN-tester för ytdesinfektion

För att en ytdesinfektion ska vara effektiv och säker så ska den avdöda minst 99,99% (log 4) av mikroorganismerna, i vissa fall krävs till och med 99,999% (log 5) avdödning. Detta mäter man genom så kallade EN-tester (Europanormer) som utförs på externa ackrediterade labb som utför testen enligt en standardiserad metod som är exakt likadan varje gång. På så sätt kan man jämföra olika produkters effektivitet och fastställa exakt vilken kontakttid som krävs för att produkten ska ha en avdödande effekt på en viss mikroorganism. EN-tester är ofta väldigt kostsamma, men krävs för att tillverkaren ska kunna bevisa att deras produkt är effektiv. Det ska tydligt kommuniceras på produktens etikett vilka EN-tester produkten klarat och vilka kontakttider som krävs.

Vanliga EN-tester för ytdesinfektion är t.ex.

  • EN13727 – bactericid effekt
  • EN13624 – jästicid eller fungicid effekt
  • EN14476 – virucid effekt (finns på tre olika nivåer; höljeförsedda virus/höljeförsedda och vissa nakna virus/full virucid effekt)
  • EN14348 – mykobaktericid effekt

Kontakttider påverkar priset per användning

När man funnit den typ av ytdesinfektion som passar bäst för ytan som ska desinficeras, är det även viktigt att ta en titt på kontakttiderna för respektive produkt. Bara för att en produkt har samma verksamma ämne, t.ex. etanol eller väteperoxid, innebär det inte att produkterna är jämförbara rakt av. Ofta använder man en kombination av olika verksamma ämnen och därmed kan man också få olika testresultat och kontakttider. Kontakttiden är den tid som ytan måste vara fuktig för att medlet ska hinna verka.

De flesta personer som använder ytdesinfektion sprutar medel på ytan och bearbetar sedan ytan med en torkduk och denna procedur är vanligtvis över på under 1 minut. Det är därför viktigt att man väljer en ytdesinfektion med korta kontakttider, så man säkerställer att man får full effekt. Att välja en ytdesinfektion med korta kontakttider, brukar också vara ekonomiskt fördelaktigt då det går åt mindre vätska för att hålla ytan blöt i 1 minut jämfört med om ytan måste vara fuktig i 5 minuter för att få effekt. Att välja en produkt med kort kontakttid sparar också tid – och tid är, som det berömda ordspråket säger, också pengar. Man ska alltså inte bara stirra sig blind på priset per flaska, utan även titta på vilken kontakttid som krävs för att få fullgod mikrobiocid effekt.

CE-märkt ytdesinfektion krävs på medicinteknisk utrustning

Ytdesinfektionsmedel är inte bara reglerade av Biocidförordningen utan i vissa fall även av EU:s Medicintekniska förordning (MDR 2017/745). Enligt MDR så måste all medicinteknisk utrustning desinficeras med produkter som själva klassas som medicintekniska, dvs är CE-märkta. Detta gäller framför allt inom sjukvården och tandvården där det finns mycket medicinteknisk utrustning t.ex. instrument, övervakningsutrustning, men även patientsängen och tandläkarstolen klassas som medicintekniska produkter. Det finns fyra olika riskklasser av medicinteknisk utrustning, där klass I avser produkter för rengöring av medicinteknisk utrustning, klass IIa produkter för desinfektion av non-invasiv medicinteknisk utrustning och klass IIb för invasiv utrustning. Klass III är den högsta riskklassen och här återfinns främst produkter som opereras in i kroppen som t.ex. implantat eller pacemakers.

Är produkten CE-märkt så ska CE-märket tydligt synas på etiketten och tillhör produkten någon av de tre högre riskklasserna så ska det dessutom stå ett fyrsiffrigt nummer under CE-loggan. Numret visar att produkten är granskad och godkänd av ett externt anmält organ.

Uttrycket ”one size fits all” passar verkligen inte in när det gäller val av ytdesinfektion. Det finns många faktorer att ta hänsyn till både vad gäller effektivitet, materialkompatibilitet, kontakttid, pris och avsett ändamål när du ska desinficera ytor, men vi hoppas att du efter att ha läst den här guiden känner dig lite klokare och kan ta ett bra beslut om produkt för just ditt ändamål. Är du i tvivel så tveka inte att kontakta våra experter på Kiilto som kan hjälpa dig vidare med val av produkt.

Faktaruta

  • Biocid: en produkt som avdödar mikroorganismer t.ex. olika desinfektionsprodukter, men även bekämpningsmedel och insektsmedel
  • Verksamt ämne: den aktiva substans som har avdödande effekt i en desinfektionsprodukt
  • BPR: Biocidal Product Regulation = Biocidförordningen, reglerar alla biocidprodukter dit desinfektionsmedel räknas
  • Kontakttid: den tid som ytan måste vara fuktig för att få full effekt
  • MDR: Medical Device Regulation = Medicintekniskaförordningen, reglerar alla medicintekniska produkter