Basala hygienrutiner är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga smittspridning inom hälso- och sjukvård, tandvård och kommunal vård och omsorg. De ska tillämpas vid all vård, behandling och omsorg – oavsett om patienten har en känd infektion eller inte.
Syftet är att bryta smittkedjor innan de leder till vårdrelaterade infektioner eller smittspridning mellan patienter, vårdpersonal och vårdmiljö.
Enligt Socialstyrelsen drabbas omkring 8–10 % av inneliggande patienter av en vårdrelaterad infektion. Många av dessa infektioner kan förebyggas genom konsekvent följsamhet till basala hygienrutiner och ett systematiskt hygienarbete.
(Källa: Socialstyrelsen – Vårdrelaterade infektioner samt Folkhälsomyndigheten.)
Under höst- och vintermånaderna ökar ofta förekomsten av luftvägsinfektioner och magsjukor. Fler barn och elever är sjuka samtidigt, vilket kan innebära en större belastning på verksamhetens hygienrutiner.
Folkhälsomyndigheten betonar att städningen ska anpassas efter hur lokalerna används och verksamhetens behov. Vid perioder med ökad smittspridning kan det därför finnas anledning att se över om befintliga rutiner är tillräckliga, särskilt för ytor som används av många personer varje dag.
Det kan exempelvis handla om toaletter, vattenkranar, dörrhandtag, matbord och andra kontaktytor där många händer möts under en vanlig dag.
(Källa: Folkhälsomyndigheten – Tillsynsvägledning om hälsoskydd i skolor och förskolor.)
Vanliga hygienmissar i skolor och förskolor
Ett vanligt misstag är att lägga mycket tid på ytor som sällan används samtidigt som de mest frekvent berörda kontaktytorna får mindre uppmärksamhet.
Ett annat är att använda desinfektionsmedel där regelbunden rengöring hade varit tillräcklig. Desinfektion ersätter inte rengöring och ger inte bättre effekt om ytan fortfarande är smutsig.
Det är också viktigt att hygienrutinerna är tydliga och kända av alla som ansvarar för städning och lokalvård. Dokumenterade rutiner och regelbunden uppföljning är en viktig del av verksamhetens egenkontroll.
(Källa: Folkhälsomyndigheten – Tillsynsvägledning om hälsoskydd i skolor och förskolor.)
Checklista – hygien i skolor och förskolor
Använd gärna checklistan som ett stöd i det dagliga hygienarbetet.
Kontaktytor
- Rengörs dörrhandtag, vattenkranar och toaletter regelbundet?
- Rengörs bord och andra gemensamma arbetsytor efter behov?
- Finns rutiner för rengöring av leksaker och delad utrustning?
Handhygien
- Finns tvål och engångshanddukar vid alla handfat?
- Är handhygien en naturlig del av verksamhetens rutiner?
Städning
- Finns dokumenterade städrutiner?
- Är det tydligt vem som ansvarar för olika arbetsmoment?
- Följs rutinerna upp regelbundet?
Vid ökad smittspridning
- Har verksamheten sett över om rengöringsrutinerna behöver anpassas?
- Finns rutiner för rengöring och desinfektion efter blod eller andra kroppsvätskor?
Sammanfattning
God hygien i skolor och förskolor handlar inte om att desinficera alla ytor, utan om att använda rätt metod på rätt plats.
Genom att prioritera ytor med hög kontaktfrekvens, ha tydliga städrutiner och säkerställa en god handhygien kan verksamheten minska risken för smittspridning i vardagen.
Rengöring är grunden i hygienarbetet. Desinfektion används när situationen kräver det. När rutinerna bygger på riskbedömning, kunskap och ett systematiskt arbetssätt skapas en tryggare miljö för både barn, elever och personal.
Källor
- Folkhälsomyndigheten. Tillsynsvägledning om hälsoskydd i skolor och förskolor.
- Folkhälsomyndigheten. Tillsynsvägledning – Skolor och förskolor.
- Folkhälsomyndigheten. Frågor och svar om tillsyn av städning i skolor och förskolor.