Allt fler patienter får idag vård och omsorg i det egna hemmet. Behandlingar som tidigare utfördes på sjukhus eller vårdboenden sker nu i patientens bostad, vilket ställer höga krav på att hygienrutiner fungerar även utanför den traditionella vårdmiljön.
De grundläggande principerna för att förebygga smittspridning är desamma som inom annan hälso- och sjukvård. Skillnaden är att vårdpersonalen arbetar i en miljö som inte är utformad för medicinsk verksamhet. Arbetsytor, tillgång till handfat och hygienutrustning varierar från hem till hem, vilket gör planering och följsamhet till basala hygienrutiner extra viktiga.
Enligt Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten är god följsamhet till basala hygienrutiner en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga vårdrelaterade infektioner, oavsett var vården bedrivs.
(Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Vårdhandboken.)
Varför ställer vård i hemmet andra krav?
På ett sjukhus finns särskilda vårdrum, tydliga rena och orena zoner samt utrustning som är anpassad för medicinskt arbete. I patientens hem ser förutsättningarna helt annorlunda ut.
Ett köksbord kan samtidigt vara matplats, arbetsyta och plats för omläggning av ett sår. Ett badrum kan vara trångt och sakna avställningsytor, och medicinteknisk utrustning behöver ofta transporteras mellan flera patienter under samma arbetspass.
Det innebär inte att vården blir mindre säker, men det ställer högre krav på planering och ett strukturerat arbetssätt.

Handhygien är fortfarande den viktigaste åtgärden
Oavsett om vården bedrivs på sjukhus, vårdcentral eller i patientens hem är handhygien den viktigaste enskilda åtgärden för att förebygga smittspridning.
Skillnaden i hemsjukvården är att förutsättningarna kan variera mellan olika bostäder. Tillgången till handfat, tvål och handdesinfektion ser inte alltid likadan ut, vilket gör att handhygienen behöver planeras som en naturlig del av arbetsflödet.
Handdesinfektion ska utföras vid samma tillfällen som inom övrig hälso- och sjukvård, bland annat:
- före patientkontakt
- före rena eller aseptiska arbetsmoment
- efter kontakt med patient eller patientnära ytor
- efter kontakt med kroppsvätskor
- efter att handskar tagits av
Det är inte hemmiljön som förändrar hygienrutinerna – det är arbetsmiljön. Därför gäller samma basala hygienrutiner oavsett var vården utförs.
(Källa: Vårdhandboken – Basala hygienrutiner samt Socialstyrelsen.)
Planering minskar risken för smittspridning
I hemsjukvården blir planeringen en viktig del av det smittförebyggande arbetet.
Genom att förbereda arbetsmomenten innan behandlingen påbörjas minskar behovet av att röra sig mellan rena och orena ytor eller att hantera material i fel ordning.
Det kan till exempel innebära att:
- allt material tas fram innan behandlingen startar
- en ren arbetsyta förbereds
- sterilt och använt material hålls åtskilda
- avfall och använda produkter tas om hand direkt efter avslutat vårdmoment
Små förberedelser kan göra stor skillnad för att minska risken för kontaminering och skapa ett mer strukturerat arbetssätt.
(Källa: Vårdhandboken och Socialstyrelsen.)

Patienten och anhöriga är en del av hygienarbetet
Till skillnad från vård på sjukhus sker hemsjukvård i en miljö där patient och anhöriga är en naturlig del av vardagen.
Det innebär att ett gott hygienarbete inte bara handlar om vårdpersonalens rutiner, utan också om att skapa förståelse för varför vissa arbetssätt är viktiga.
En enkel förklaring om varför händer bör desinficeras före ett omläggningsmoment eller varför ett hjälpmedel behöver rengöras kan bidra till att hygienrutinerna fungerar även mellan vårdbesöken.
Målet är inte att göra patientens hem till en sjukhusmiljö, utan att tillsammans minska risken för smittspridning på ett sätt som fungerar i vardagen.
(Källa: Socialstyrelsen och Vårdhandboken.)
Vanliga utmaningar i hemsjukvården
Smittförebyggande arbete i hemmet handlar sällan om komplicerade vårdmoment. Oftast är det de små praktiska utmaningarna som påverkar hygienarbetet.
Exempel kan vara:
- begränsade arbetsytor
- trånga badrum
- husdjur som rör sig i rummet under vårdmoment
- många personliga föremål nära arbetsområdet
- utrustning som transporteras mellan flera patienter
Ingen av dessa situationer behöver innebära en ökad smittrisk, men de kräver att vårdpersonalen planerar arbetet och följer de basala hygienrutinerna konsekvent.
Checklista – smittförebyggande arbete i vård i hemmet
Använd gärna checklistan som stöd inför och under patientbesöket.
Före vårdbesöket
✓ Finns allt material som behövs med?
✓ Är rena och använda produkter tydligt åtskilda?
Under vårdbesöket
✓ Har handhygien utförts vid rätt tillfällen?
✓ Har en lämplig arbetsyta valts?
✓ Har sterilt material skyddats från kontaminering?
✓ Har patientnära utrustning hanterats enligt verksamhetens rutiner?
Efter vårdbesöket
✓ Har använd utrustning rengjorts och desinficerats när det behövs?
✓ Har avfall hanterats korrekt?
✓ Är utrustningen redo att användas hos nästa patient?
Sammanfattning
Smittförebyggande arbete i vård i hemmet bygger på samma principer som inom övrig hälso- och sjukvård, men tillämpas i en miljö där förutsättningarna varierar från patient till patient.
Genom att planera arbetsmomenten, följa basala hygienrutiner och rengöra patientnära utrustning enligt verksamhetens rutiner kan risken för smittspridning minskas även utanför den traditionella vårdmiljön.
Det är inte hemmiljön i sig som avgör patientsäkerheten, utan hur konsekvent de grundläggande hygienrutinerna följs i det dagliga arbetet.
Läs mer:
Källor
Vårdhandboken. Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter.
Socialstyrelsen. Basala hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner.
Folkhälsomyndigheten. Basala hygienrutiner och smittförebyggande arbete.
Vårdhandboken. Basala hygienrutiner.