Professionell hygien bygger på kunskap om hur smuts och mikroorganismer avlägsnas, hur produkter ska användas och vilka metoder som passar för olika miljöer. Trots det lever flera förenklade föreställningar kvar i allt från vård och omsorg till restauranger, skolor, kontor och professionell städning.
Många av missuppfattningarna låter rimliga. Mer rengöringsmedel borde ge bättre effekt, en yta som ser ren ut borde vara hygieniskt säker och handskar borde skydda både användaren och omgivningen. I praktiken kan sådana antaganden leda till sämre resultat, onödiga kostnader och en falsk känsla av trygghet.
Här går vi igenom sju vanliga myter och vad som gäller i stället.
Myt 1: Om ytan ser ren ut är den hygieniskt säker
En yta kan vara fri från synlig smuts och ändå bära på mikroorganismer. Ögat kan upptäcka damm, fläckar och matrester, men inte bakterier och virus.
Visuell kontroll är därför viktig men inte tillräcklig. Den visar om städningen har avlägsnat synlig smuts, men säger inte alltid något om den mikrobiologiska nivån.
Vilken hygiennivå som krävs beror på miljön och hur ytan används. Ett kontorsgolv, en livsmedelskontaktyta och en patientnära yta har olika risknivåer och behöver därför inte behandlas på samma sätt.
Folkhälsomyndigheten framhåller att verksamheten behöver göra en riskbedömning och välja metoder som ger tillräcklig rengöring och, när det behövs, desinfektion.
Det som gäller: Bedöm ytan utifrån användning och risk, inte enbart utifrån hur ren den ser ut.
Myt 2: Mer rengöringsmedel ger bättre resultat
Rengöringsmedel är utvecklade för att fungera vid en bestämd koncentration. Överdosering kan lämna rester på ytan, öka skumbildningen och göra att ny smuts lättare fastnar. Det innebär dessutom högre kostnader och större kemikalieförbrukning.
Underdosering kan i sin tur ge otillräcklig rengöring eftersom koncentrationen inte räcker för att lösa och bära bort smutsen.
Rätt dosering är därför inte ett ungefärligt riktmärke. Den är en del av den rengöringsmetod som produkten har utvecklats för.
Det som gäller: Följ produktens doseringsanvisning och använd doseringsutrustning eller ett mått när det är möjligt.
Myt 3: Desinfektion ersätter rengöring
Rengöring och desinfektion har olika uppgifter. Rengöringen avlägsnar smuts och organiskt material från ytan. Desinfektionen minskar mängden mikroorganismer till en nivå som är lämplig för användningsområdet.
Om ett desinfektionsmedel appliceras direkt på en smutsig yta kan fett, damm, kroppsvätskor eller matrester påverka effekten. Smutsen kan både skydda mikroorganismerna och hindra medlet från att komma i kontakt med hela ytan.
Desinfektion är därför inte ett snabbare alternativ till rengöring. I de flesta situationer där båda momenten behövs ska ytan först rengöras och därefter desinfekteras enligt produktens anvisningar.
Det som gäller: Ta först bort smutsen. Desinficera därefter när riskbedömningen och verksamhetens rutiner kräver det.
Myt 4: Desinfektionsmedlet fungerar så fort det träffar ytan
Desinfektionsmedel behöver tid för att verka. Den kontakttid som anges på produktens etikett eller i bruksanvisningen är den tid ytan behöver vara behandlad för att medlet ska uppnå den dokumenterade effekten.
Om ytan torkas av för tidigt eller om för lite produkt används kan effekten bli sämre än förväntat. Samma sak gäller om delar av ytan inte blir ordentligt behandlade.
Kontakttiden varierar mellan produkter och beror också på vilka mikroorganismer produkten är avsedd att verka mot. Det går därför inte att använda en generell tid för alla desinfektionsmedel.
Det som gäller: Använd tillräcklig mängd och låt produkten verka under hela den angivna kontakttiden.
Myt 5: Handskar ersätter handhygien
Handskar kan minska direktkontakt med smuts, kroppsvätskor, livsmedel eller kemikalier, men de ersätter inte god handhygien. Handskarnas utsida kan förorenas på samma sätt som händerna och föra smuts och mikroorganismer vidare mellan ytor och arbetsmoment.
Risken ökar om samma handskar används för flera uppgifter eller om användaren tar på exempelvis dörrhandtag, telefoner och dispensrar med förorenade handskar.
Det som gäller: Använd handskar vid rätt arbetsmoment, byt dem mellan olika uppgifter och utför handhygien enligt verksamhetens rutiner.
Myt 6: Alla desinfektionsmedel fungerar mot allt
Desinfektionsmedel har olika verkningsområden. En produkt som är effektiv mot vissa bakterier eller höljeförsedda virus behöver inte automatiskt vara lämplig mot exempelvis sporer eller mer motståndskraftiga virus.
Effekten påverkas också av koncentration, kontakttid, temperatur, mängden organisk smuts och vilket material som behandlas. Därför kan en produkt fungera väl i en situation men vara olämplig i en annan.
Att välja produkt utifrån doft, alkoholhalt eller allmän marknadsföring räcker inte. Verksamheten behöver utgå från vilken yta som ska behandlas, vilka mikroorganismer som är relevanta och vilken dokumenterad effekt produkten har och vilka användningsområden den är avsedd för.
Det som gäller: Välj desinfektionsmedel utifrån risk, användningsområde, material och dokumenterad effekt.
Myt 7: Samma städmetod fungerar överallt
Det finns ingen enskild metod som passar alla ytor och verksamheter. Vilken rengöring som behövs påverkas bland annat av typen av smuts, ytmaterialet, hur ofta ytan berörs och vilka personer som vistas i miljön.
En kontaktyta som används av många personer kan behöva rengöras oftare än en yta som sällan berörs. En patientnära yta kan kräva andra rutiner än ett vanligt kontorsbord. I ett restaurangkök måste livsmedelskontaktytor hanteras annorlunda än golv och väggar.
Även städredskapen har betydelse. En duk eller mopp som används för länge eller flyttas mellan hygienzoner kan föra smuts och mikroorganismer vidare i stället för att avlägsna dem.
Folkhälsomyndigheten framhåller att metoderna ska anpassas till verksamhetens förutsättningar och bygga på en riskvärdering.
Det som gäller: Anpassa metod, frekvens, redskap och produkt efter ytan och verksamhetens risknivå.
Vanliga frågor om professionell hygien
Behöver alla ytor desinfekteras?
Kan man blanda rengöringsmedel för att få bättre effekt?
Kan samma duk användas på flera ytor?
Hur vet man om städningen fungerar?
Rätt metod ger bättre hygienresultat
Ett bra hygienresultat skapas sällan av en enda produkt. Det uppstår när rätt produkt kombineras med rätt dosering, tillräcklig bearbetning, korrekt kontakttid och en metod som är anpassad efter verksamhetens risker.
När vanliga missuppfattningar ersätts med tydliga och praktiska rutiner minskar risken för onödig kemikalieanvändning, materialskador och smittspridning. Samtidigt blir det lättare för personalen att förstå inte bara vad som ska göras, utan också varför.
Kiiltos lösningar för professionell hygien omfattar rengöring, desinfektion, handhygien och doseringssystem för olika verksamhetsmiljöer. Produktvalet bör alltid utgå från yta, smuts, arbetsmetod och önskad hygiennivå.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Vårdhandboken.