Illustration med FAQ-symbol som representerar vanliga frågor och svar.

FAQ – Vanliga frågor om professionell hygien

Här hittar du svar på vanliga frågor om professionell hygien. Från rengöring, desinfektion och handhygien till livsmedelshygien, rengöringskemi och säker produktanvändning. Vad betyder olika begrepp, varför är rätt metod viktig och vad behöver du tänka på i det dagliga arbetet? Här får du korta och tydliga svar som hjälper dig att förstå grunderna och göra välgrundade val. För flera av ämnena kan du läsa vidare i fördjupande artiklar i Kiiltos Kunskapsbank.

Rengöring

Vad är skillnaden mellan rengöring och desinfektion?

Rengöring innebär att smuts och organiskt material avlägsnas från en yta. Samtidigt minskar mängden mikroorganismer när de förs bort tillsammans med smutsen. Desinfektion har ett annat syfte och används för att avdöda eller inaktivera mikroorganismer.

Desinfektion ersätter därför inte automatiskt rengöring. Vilken metod som behövs beror på miljön, ytan och verksamhetens hygienkrav.

Läs mer: Rengöring, desinfektion och sterilisering – vad är skillnaden och när används de?

Hur väljer man rätt rengöringsmedel för olika typer av smuts?

Börja med att identifiera vad som ska tas bort och från vilket material. Fett och annan organisk smuts kräver andra egenskaper hos rengöringsmedlet än exempelvis kalk och andra mineraliska beläggningar.

pH är en viktig vägledning, men även produktens övriga formulering, materialet som ska rengöras och rengöringsmetoden påverkar valet. Följ därför alltid produktens användningsanvisningar.

Läs mer: Rengöringsmedel och pH – när ska du välja surt, neutralt eller alkaliskt?

Vad betyder pH i ett rengöringsmedel?

pH beskriver hur sur eller alkalisk en vattenbaserad lösning är. Skalan går från 0 till 14, där pH 7 är neutralt. Värden under 7 är sura och värden över 7 är alkaliska.

pH ger vägledning om vilka typer av smuts ett rengöringsmedel är utvecklat för, men pH-värdet ensamt avgör inte hur effektiv en produkt är. Hela formuleringen och användningsområdet behöver vägas in.

Läs mer: Rengöringsmedel och pH – när ska du välja surt, neutralt eller alkaliskt?

När används surt, neutralt respektive alkaliskt rengöringsmedel?

Sura rengöringsmedel används ofta för att avlägsna mineraliska beläggningar som kalk. Neutrala rengöringsmedel passar många återkommande rengöringsuppgifter, medan alkaliska produkter ofta används mot fett och annan organisk smuts.

Det är en generell vägledning. Valet behöver alltid anpassas efter både smutsen och materialet som ska rengöras.

Läs mer: Rengöringsmedel och pH – när ska du välja surt, neutralt eller alkaliskt?

Varför är rätt dosering av rengöringsmedel viktig?

För låg dosering kan ge otillräcklig rengöring. För hög dosering ger däremot inte automatiskt ett bättre resultat och kan innebära onödig kemikalieanvändning, högre kostnader och rester av rengöringsmedel på ytan.

Rätt dosering innebär därför att använda produkten i den koncentration som rekommenderas för den aktuella rengöringsuppgiften och följa produktens anvisningar.

Läs mer: Rätt dosering av rengöringsmedel – bättre städresultat och lägre kostnader

Vad är tensider och varför används de i rengöringsmedel?

Tensider är ytaktiva ämnen som finns i många rengöringsmedel. De hjälper bland annat rengöringslösningen att sprida sig över och väta ytan, lösgöra smuts och hålla exempelvis fet smuts finfördelad i rengöringslösningen så att den kan transporteras bort.

Det finns olika typer av tensider och de kan kombineras med andra ingredienser för att ge rengöringsmedlet de egenskaper som behövs för en viss uppgift.

Läs mer: Tensider i rengöringsmedel – så fungerar de

Vad är vattenhårdhet och hur påverkar den rengöringen?

Vattenhårdhet beskriver framför allt mängden kalcium- och magnesiumjoner i vattnet. Ju högre halter, desto hårdare är vattnet.

Hårt vatten kan öka risken för kalkavlagringar och påverka hur rengörings- och diskprodukter behöver användas och doseras. Därför kan den lokala vattenhårdheten vara viktig att känna till, särskilt vid professionell maskindisk och i miljöer där kalkavlagringar återkommer.

Läs mer: Vattnets hårdhet – så påverkar det rengöring och diskresultat

Hur vet man om en yta är ren?

En visuell kontroll är en viktig del av att bedöma rengöringsresultatet, men en yta som ser ren ut behöver inte alltid vara fri från exempelvis organiska rester eller mikroorganismer.

I verksamheter där hygienkraven är höga kan rengöringsresultatet därför behöva kontrolleras med kompletterande metoder. ATP-mätning är ett exempel på en metod som kan användas för att upptäcka biologiska rester på en yta. Metoden visar däremot inte vilka mikroorganismer som finns eller om en yta är steril.

Läs mer: ATP-mätning – så kontrollerar du rengöringsresultatet

Desinfektion och dokumenterad effekt

Måste man rengöra innan desinfektion?

I många situationer behöver ytan rengöras innan den desinficeras. Smuts och organiskt material kan påverka desinfektionsprocessen, och rengöringen gör att desinfektionsmedlet kan användas under rätt förutsättningar. Exakt arbetsgång beror på produkt, yta och verksamhetens hygienrutiner.

Läs mer: Rent vs desinficerat

Vad betyder kontakttid vid desinfektion?

Kontakttid är den tid som desinfektionsmedlet behöver vara i kontakt med ytan för att uppnå den dokumenterade effekten under angivna användningsförhållanden. Rätt kontakttid är därför en viktig del av desinfektionsprocessen.

Läs mer: Kontakttid är det som avgör om desinfektion faktiskt fungerar

Vad betyder baktericid, fungicid, virucid och sporicid effekt?

Begreppen beskriver vilken typ av mikroorganismer ett desinfektionsmedel har dokumenterad effekt mot. Baktericid avser bakterier, fungicid svampar, virucid virus och sporicid bakteriesporer.

Att en produkt exempelvis har baktericid effekt innebär inte automatiskt att den också har virucid eller sporicid effekt.

Läs mer: Vad betyder baktericid, fungicid, virucid och sporicid effekt?

Varför fungerar inte alla desinfektionsmedel mot alla mikroorganismer?

Olika grupper av mikroorganismer har olika egenskaper och känslighet för desinfektion. Därför behöver ett desinfektionsmedel väljas utifrån vilken effekt som krävs i den aktuella verksamheten.

Det räcker alltså inte att en produkt kallas desinfektionsmedel – det är viktigt att kontrollera vilken effekt som faktiskt är dokumenterad och under vilka användningsförhållanden.

Läs mer: Vad betyder baktericid, fungicid, virucid och sporicid effekt?

Vad är en EN-standard för desinfektionsmedel?

EN-standarder används bland annat för att testa och dokumentera desinfektionsmedels antimikrobiella effekt under definierade förhållanden. Olika standarder används beroende på exempelvis användningsområde och vilken typ av mikroorganismer effekten ska avse.

Därför behöver ett EN-nummer alltid förstås tillsammans med information om dokumenterad effekt, kontakttid och produktens avsedda användning.

Läs mer: Vad betyder EN-standarder och tester för desinfektionsmedel?

Vad betyder det att ett desinfektionsmedel har dokumenterad effekt?

Dokumenterad effekt innebär att produktens effekt mot angivna mikroorganismer har utvärderats med relevanta testmetoder och under definierade förhållanden. När man bedömer dokumentationen behöver man därför titta på mer än att produkten är ”testad” – exempelvis vilken effekt som visats, kontakttid och under vilka förhållanden testet genomförts.

Läs mer: Vad betyder EN-standarder och tester för desinfektionsmedel?

Vad ska man tänka på när man väljer ytdesinfektion?

Valet bör utgå från var produkten ska användas, vilken dokumenterad effekt som behövs, kontakttiden och om produkten är lämplig för den aktuella ytan och arbetsmetoden. Olika verksamheter kan därför ha olika krav på ytdesinfektion.

Läs mer: Hur väljer du rätt desinfektionsmedel för din verksamhet?

När passar desinfektionsservetter respektive flytande desinfektion?

Det beror på ytan, arbetsmetoden och produktens avsedda användning. Förfuktade desinfektionsservetter kan vara praktiska när applicering och mekanisk bearbetning ska kombineras i ett arbetsmoment, medan flytande desinfektionsmedel kan passa andra ytor och arbetsmetoder.

Oavsett metod behöver produkten användas enligt anvisningarna och hela den yta som ska desinficeras behandlas på rätt sätt.

Läs mer: Fördelar med att desinficera med våtservetter

Handhygien

När ska händerna tvättas och när används handdesinfektion?

Handtvätt och handdesinfektion fyller olika funktioner. När händerna är synligt eller kännbart smutsiga behöver de tvättas med tvål och vatten. När handdesinfektion ska användas beror på verksamheten och de hygienrutiner som gäller där.

Inom exempelvis vård och omsorg finns särskilda krav och rekommendationer för handhygien. Även inom livsmedelshantering behöver handhygienen anpassas efter arbetsmoment och risk för kontaminering.

Läs mer: En god handhygien

Hur använder man handdesinfektion på rätt sätt?

För att handdesinfektionen ska få avsedd effekt behöver tillräcklig mängd användas och fördelas över händerna enligt produktens anvisningar. Hela den yta som ska desinficeras behöver bearbetas, och händerna ska hållas fuktiga under den kontakttid som anges för produkten.

En bra teknik minskar risken för att delar av händerna missas.

Läs mer: En god handhygien

Ersätter handskar handhygien?

Nej. Handskar ersätter inte handhygien. Händerna kan förorenas när handskar tas av, och förorenade handskar kan föra mikroorganismer vidare mellan olika arbetsmoment och ytor.

Handskar behöver därför användas för rätt arbetsmoment och bytas enligt de hygienrutiner som gäller i verksamheten.

Läs mer: Basala hygienrutiner – grunden för att förebygga smittspridning i vård och omsorg

Vad ska man tänka på när man väljer handdesinfektion?

Handdesinfektion bör väljas utifrån användningsområde, verksamhetens hygienkrav och produktens dokumenterade effekt. Det är också viktigt att följa produktens anvisningar för hur den ska användas.

I verksamheter där handdesinfektion används ofta är det även relevant att tänka på hur produkten fungerar som en del av den dagliga handhygienrutinen.

Läs mer: En god handhygien

Varför är hudens skick viktigt för en god handhygien?

Händerna utsätts ofta för upprepad handtvätt, handdesinfektion och användning av handskar under arbetsdagen. Det kan belasta huden och bidra till torrhet och hudbesvär.

Att förebygga hudbesvär och ta hand om huden är därför en viktig del av fungerande handhygien, särskilt i yrken där händerna rengörs och desinficeras många gånger under en arbetsdag.

Läs mer: Torra händer i vården – därför är hudens hälsa en del av patientsäkerheten

Foodservice

Kan man se eller lukta om ett livsmedel innehåller sjukdomsframkallande mikroorganismer?

Nej, inte alltid. Livsmedel kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer utan att lukt, smak eller utseende förändras på ett tydligt sätt. Därför kan livsmedelssäkerheten inte bedömas enbart genom att titta eller lukta på maten.

Säkra rutiner för bland annat handhygien, temperatur, separering av råa och ätfärdiga livsmedel samt rengöring är viktiga för att minska risken för livsmedelsburna sjukdomar.

Läs mer: Vanliga livsmedelsburna mikroorganismer – vad behöver restauranger och storkök känna till?

Vilka livsmedelsburna mikroorganismer är viktiga att känna till?

Vilka mikroorganismer som är mest relevanta beror på vilka livsmedel som hanteras och hur verksamheten arbetar. Exempel är Campylobacter, Salmonella, Listeria monocytogenes, STEC/EHEC, norovirus och Bacillus cereus.

De sprids och orsakar risk på olika sätt. Därför behövs flera förebyggande åtgärder, exempelvis god handhygien, korrekt temperaturhantering, tillräcklig upphettning och rutiner som förhindrar korskontamination.

Läs mer: Vanliga livsmedelsburna mikroorganismer – vad behöver restauranger och storkök känna till?

Hur förebygger man korskontamination i ett restaurangkök?

Korskontamination kan uppstå när mikroorganismer överförs mellan exempelvis råvaror, händer, redskap, skärbrädor, arbetsytor och ätfärdiga livsmedel.

Risken minskar genom tydliga arbetsflöden, god handhygien, separering av råa och ätfärdiga livsmedel samt genom att redskap och arbetsytor rengörs på rätt sätt mellan olika arbetsmoment.

Läs mer: Fyra vanliga hygienmisstag i restaurangkök – och hur du förebygger dem

Varför är rätt temperatur viktig för livsmedelssäkerheten?

Temperaturen påverkar både mikroorganismers möjlighet att växa och hur effektivt de avdödas vid upphettning. Temperaturkontroll behöver därför fungera genom hela livsmedelsflödet, från varumottagning och kylförvaring till tillagning, varmhållning, nedkylning och återuppvärmning.

Det är också viktigt att ha rutiner för mätning och för vad som ska göras om temperaturen avviker.

Läs mer: Temperaturkontroll i restaurangkök – därför är rätt temperatur avgörande för livsmedelssäkerheten

Kan rengöring ta bort biofilm?

Biofilm kan vara betydligt svårare att avlägsna än vanlig lös smuts eftersom mikroorganismerna sitter fast på ytan i en skyddande struktur. Det gör att en vanlig rengöringsrutin inte alltid är tillräcklig när en etablerad biofilm har bildats.

Förebyggande rengöring, rätt metod och särskild uppmärksamhet på svåråtkomliga områden är därför viktiga för att motverka att biofilm byggs upp.

Läs mer: Förhindra biofilm i restaurangkök och livsmedelsmiljöer

Vilka hygienmisstag är vanliga i restaurangkök?

Hygienproblem uppstår ofta i övergången mellan olika arbetsmoment. Exempel är bristande handhygien mellan uppgifter, korskontamination mellan råa och ätfärdiga livsmedel, att samma duk eller redskap används på flera ytor och att viktiga kontaktytor missas vid rengöringen.

Tydliga rutiner och genomtänkta arbetsflöden gör det lättare att förebygga sådana misstag även när arbetstempot är högt.

Läs mer: Fyra vanliga hygienmisstag i restaurangkök – och hur du förebygger dem

Vad avgör om disken blir hygieniskt ren i ett storkök?

Ett bra diskresultat beror på flera faktorer som behöver fungera tillsammans. Temperatur, rengöringskemi, mekanisk bearbetning och tid är centrala delar av processen. Även dosering, fördisk och diskmaskinens funktion och underhåll påverkar resultatet.

Om diskresultatet försämras behöver man därför undersöka hela diskprocessen i stället för att enbart titta på exempelvis diskmedlet.

Läs mer: Diskprocessen i storkök – vad som avgör om disken faktiskt är hygiensäker

Produktsäkerhet och information

Vad betyder faropiktogram och andra symboler på professionella rengöringsprodukter?

Faropiktogram visar vilka faror som kan vara förknippade med en kemisk produkt, exempelvis om den är brandfarlig, frätande eller kan innebära hälso- eller miljörisker. Symbolerna ska alltid läsas tillsammans med informationen på etiketten och, när det finns, produktens säkerhetsdatablad.

Läs mer: Varningssymboler

Vad är ett säkerhetsdatablad och vilken information innehåller det?

Ett säkerhetsdatablad, SDS, innehåller information om en kemisk produkts farliga egenskaper och hur den ska hanteras på ett säkert sätt. Där finns bland annat information om faror, första hjälpen, hantering och förvaring, personlig skyddsutrustning och åtgärder vid spill.

Säkerhetsdatabladet är ett viktigt underlag för att förstå riskerna med en produkt och för verksamhetens arbete med säker kemikaliehantering.

Läs mer: Så läser du ett säkerhetsdatablad för professionella rengöringsprodukter

Vilka produkter har säkerhetsdatablad – och varför?

Säkerhetsdatablad används framför allt för kemiska produkter som omfattas av regler om information om farliga egenskaper och säker användning. Alla produkter omfattas därför inte av samma krav på säkerhetsdatablad.

Att en produkt saknar säkerhetsdatablad betyder inte att den saknar information om säker användning. Relevant produktinformation och märkning behöver alltid följas.

Läs mer: Så läser du ett säkerhetsdatablad för professionella rengöringsprodukter

Hur hittar jag säkerhetsdatablad för en produkt?

På Kiiltos webbplats kan du söka efter produktblad och säkerhetsdatablad genom att ange hela eller delar av produktnamnet. Det går också att filtrera efter produktkategori.

Läs mer: Produktblad och säkerhetsdatablad

Kan olika rengöringsmedel blandas?

Rengöringsmedel ska inte blandas på eget initiativ. En blandning kan förändra produkternas egenskaper och innebära risker som inte finns när produkterna används var för sig.

Använd produkterna enligt anvisningarna på etiketten och i produktinformationen. För kemiska produkter kan säkerhetsdatabladet ge ytterligare information om säker hantering och ämnen eller material som behöver hållas åtskilda.

Läs mer: Så läser du ett säkerhetsdatablad för professionella rengöringsprodukter

Hur ska professionella rengörings- och desinfektionsprodukter förvaras?

Produkterna ska förvaras enligt anvisningarna på etiketten och i produktinformationen. Beroende på produkt kan exempelvis temperatur, ventilation, brandrisk och behovet av att hålla produkten åtskild från andra kemikalier vara viktigt.

Utgå därför från informationen för den specifika produkten i stället för att använda samma förvaringsrutin för alla kemiska produkter.

Läs mer: Så läser du ett säkerhetsdatablad för professionella rengöringsprodukter

Hur länge håller produkterna och var hittar jag bäst före-datumet?

Hållbarheten varierar mellan olika produkter. Kontrollera därför märkningen på den aktuella förpackningen och produktinformationen för att se vilken hållbarhet som gäller.

Var datum eller annan hållbarhetsmärkning finns kan också variera mellan olika typer av förpackningar och produkter.

Kan en produkt användas efter bäst före-datumet?

Bäst före-datumet anger den period under vilken tillverkaren kan garantera produktens specificerade egenskaper när den har förvarats enligt anvisningarna. Efter datumet bör man därför inte utgå från att produkten har samma dokumenterade egenskaper som inom angiven hållbarhet.

För en specifik produkt bör informationen på förpackningen och i produktinformationen följas.

Hur ska förpackningar källsorteras?

Hur en förpackning ska hanteras beror bland annat på förpackningsmaterialet och om det finns produktrester kvar. För verksamheter gäller andra insamlingsvägar än för hushåll. Kiilto anger att verksamheter ansvarar för sitt avfall och att uttjänta förpackningar av exempelvis papper, plast och metall ska sorteras och lämnas genom avsedda insamlingslösningar.

Läs mer: Återvinning och återinsamling av förpackningsmaterial